ITP är en blodsjukdom som innebär att antalet blodplättar sjunker till en så låg nivå att blödningar lätt uppstår, och inte slutar inom normal tid. Varje år drabbas cirka 70 barn i åldrarna 2-9 år av akut ITP. Inom ett halvår är de flesta friska igen, men hos cirka 10-20 procent, det vill säga 9-10 barn årligen, blir sjukdomen kronisk.
Benämningen ITP, eller Idiopatisk Trombocytopen Purpura, syftar på kroppens blodplättar (trombocyter). Vid ITP sjunker antalet blodplättar till en så låg nivå att blödningar uppstår. När allt fungerar som det ska är det blodplättarnas funktion att upptäcka skador i blodkärlen och då starta en mängd reaktioner för att snabbt stoppa blödningen.
Normalt finns det 150-400 miljarder blodplättar per liter blod. Vid ITP sjunker koncentrationen till endast 5-10 procent av den normala, ofta till värden under 20 miljarder blodplättar per blod. Kronisk ITP kännetecknas av att man har färre än 150 miljarder blodplättar per liter blod i mer än sex månader.
Varför vissa barn drabbas av ITP vet man inte säkert.
Sjukdomen är varken Medför eller ärftlig. Symptomen kommer plötsligt, ofta en till två veckor efter en infektion eller vaccinering.

Vilka är symptomen?

ITP upptäcks i de flesta fall genom att barnen får blåmärken efter relativt lätta knuffar, slag eller stötar, eller att de har blödningar från slemhinnan i näsan eller munnen som inte stannar av.
Typiskt för ITP är också små, små blödningar under huden. Det syns som blå röda priickar och är ungefär lika stora som knappnålshuvuden.
ITP fastställt genom ett  enkelt blodprov i fingret eller i armvecket, då kan man se om det finns för få blodplättar i blodet.
Behandling

Det är viktigt att anpassa behandlingen och provtagning efter individen, istället för att stirra sig blind på trombocytvärdena. Med tiden lär sig föräldrar och behandlade läkare att känna igen hur sjukdomen yttrar sig för varje enkilt barn.
Med invdividuell behandling undviker man också onödig provtagning och behandling.
kortison
har framgångsrikt getts till patienter med ITP under decenier. Studier visar att blodplättarna ökar snabbare i antal med kortison än utan behandling. Biverkningar av kortison är svullnader i kroppen på grund av att salt och vatten binds i kroppen, ökad aptit, högt blodtryck och blodsocker och påvärkan på humöret. När man slutar med behandlingen försvinner biverkningarna.
Gammaglobulin
kan sprutas direkt in i en blodåder Det ökar antalet blodplättar snabbare ään kortison hos barn  med tidigare obehandlad akut ITP. Biverkningar kan vara akut illamående, huvudvärk, feber och övergående njursvikt i sällsynta fall.
Bortopererande av mjälten
(splenektomi) leder till ett normalt antal blodplättar hos cirka 70 procent av barnen. Ingreppet har emellertid blivit mindre vanligt sedan man upptäckt risken för svåra infektioner ökar.
Cyklokapron och p-piller
kan ges till flickor för att minska rikliga långvariga menstruationer . Det är ändå viktigt att den som har rikliga menstruationer kontrollerar sina blodvärden en gång om året och vid behov av järnmedicin.
I en del fall förändras dock inte trombocytvärdet vid behandling. En del får ökade vären av Kortison, andra får Gammaglobulin. Några barn kan behandlas med båda.